Handen på hjärtat.

Behöver skriva detta, behöver komma ihåg detta.
Handen på hjärtat nu Rosanna.
 
Typ tre veckor efter min förlossning så kände jag mig äntligen som en mamma, jag kände mig lycklig över mitt underverk, jag kände endast glädje, jag var så jävla lycklig, jag är så jävla lycklig!
Visst jag har definitivt dagar då jag inte mår bra, när jag fortfarande gråter utan anledning och känner mig nere.
Men det är så sällan att jag kan räkna de på fingrarna!
Ända sen jag börja känna mig som en mamma så känns de inte som jag har så mycket negativt att tänka på, jag har en anledning att vakna alldeles för tidigt på mornarna haha, jag har en perfekt tjej att se växa och jag vill bara ge henne allt de positiva! Jag är livrädd för att hon ska någonsin behöva känna allt de jag har känt i flera år, livrädd är jag verkligen. Men om det skulle vara så, så kommer jag vara där för henne varje steg hon tar. Jag kommer aldrig släppa taget om henne. Jag kommer försöka mitt bästa att förstå vad som hon kanske går igenom med min egen erfarenhet av allt som har med ångest och depression att göra. Men jag håller att tummar och tår för att hon ska fortsätta vara min lyckliga tjej som (efter lite mat) på morgonen ger mig världens leende. Hoppas att hon alltid kommer komma till mig och kunna prata om vad som helst, kommer aldrig se snett på henne eller dömma henne när hon frågar något eller berättar saker för mig. För de är de bästa man kan göra, alltid vara öppet och ärlig med sin mamma. 
Jag vill bara skriva detta som en påminnelse till mig själv dom dagarna jag kanske har det lite tufft, att det just nu bara är tillfälligt, förhoppningsvis kommer jag aldrig hamna i dom groparna igen när jag varken hittar in eller ut från skiten. Jag vill bara vara det bästa för min lilla tjej och jag älskar henne mer än något.
 
 
Mamma kommer alltid finnas där för dig mitt hjärta.
 
 
♥ mina dagar | | Kommentera |

Min vackra lilla tjej.

Tiden går, tiden går alldeles för fort! Tog en bild på vår lilla prinsessa idag och hon ser så mer vuxen ut än vad hon borde göra.. Och hon är bara 6 veckor!! SLUTA VÄX!
Nä men hon växer så de knakar verkligen, och jag är så stolt över hennes framsteg, att få tillbaka ett leende när man pratar med henne, höra henne jollra och försöka prata tillbaka ger en riktig lycka i hjärtat.
Vi har äntligen flyttat in i vår lägenhet också, möblerat så mycket vi kunnat nu i början, resten kommer med tiden, tex tavlor etc. Men det är så skönt att komma hem till sitt eget, att kunna bjuda in folk och bestämma själv hur det ska vara. Vi går inte lika mycket på varandras nerver som jag trodde (skämtar), och vår lilla Naomi trivs så himla bra. Var jätte orolig att det skulle bli hemska nätter och långa dagar när vi hade med henne innan vi flytta in för att fixa och sånt, för hon hittade ingen ro och skrek mest. Men nu sover hon mestadels av dagarna, pratar på som tusan när hon är vaken, och skriker ganska lite, men klart de är jobbigt när de väl händer och hon är otröstlig.
Jasko är fortfarande sjukskriven, vilket är ganska skönt för mig för jag får hjälp med Naomi och vi kan samsas om på nätterna mer och alla nätter hamnar inte på mig. Han är verkligen världens bästa pappa, även när han försökt natta henne i flera timmar så klagar han inte, utan då byter vi bara av.
 
Just nu sitter vi i vår soffa alla tre, Naomi sover, Jasko spelar, och jag sitter och skriver här. Saknar verkligen att skriva av mig då och då, men känner samtidigt att jag inte behöver göra det lika ofta, jag lever mer i nuet och njuter än att behöva skriva ner minsta lilla detalj som händer. Det är bara ibland som idag, att jag plockar upp datorn och går in här och skriver av mig lite snabbt för att påminna mig att fyfan va livet känns bra just nu!!
Sen att jag egentligen borde städa just nu det är en helt annan femma, men de känns skönt att kunna göra det i min takt och ta pauser när jag behöver det.
 
Lots of love från vår lilla familj.
 
 
♥ mina dagar | | Kommentera |
Upp