Jasar Redzepi

Jag träffade en kille år 2012, en kille som charmade sig in i mitt liv och som jag träffade en hel sommar, en kille vars hjärta jag krossade totalt och inte pratade med alls på två år. Denna kille kom tillbaka in i mitt liv år 2014, var vid min sida hela 2015 när mitt liv höll på att gå under när min morfar gick bort, när alla försvann och hade sitt egna och tänka på så stod han kvar. Han gav mig en underbar nyår när de skulle bli 2016, han sa att han älskade mig 1/2-2016, han gav mig två underbara barn, han friade år 2018 och jag är så glad att denna kille charmade sig in i mitt liv för 6 år sen!


Ni vet när man träffar en människa för första gången och bara lyser upp och man blir helt tom i huvet? I magen flyger minst en miljon fjärilar och hjärtat står still samtidigt som de bankar i 190? Benen viker sig under en, man blir helt knäsvag, blicken kan inte släppa denna personen, det är de vackraste jag någonsin sett!


Min man heter Jasar Redzepi, hela min värld stannade för några sekunder när jag såg honom första gången utanför Mediegymnasiet år 2012. Allt gick i slowmotion och de var som att de bara var vi två i hela universum, en känsla jag aldrig fått förut, en känsla jag absolut inte hade inplanerat i livet, en känsla som kom tillbaka varje gång vi träffades. 

När han sen skrev till mig 2014 så skrattade jag och försökte att ignorera, men gud va hjärtat slog ett extra slag och jag log mer än vad jag hade gjort dom två åren utan han. Han var envis, han fick mig att skratta, han pratade gamla minnen och jag bara log.

Hela 2015 var han där, när jag skulle leka självständig tjej som inte behövde en man, så var han där och uppvaktade mig med kärlek, kärlek jag blivit rädd för och knappt vågade ge mig in på igen då jag inte visste om jag vågade ge mitt hjärta igen till någon. Han var där, han kysste mig på pannan och sa att jag kommer kunna andas igen när min morfar gick bort. Han var där, han stöttade mig när livet bara gick ner och jag grät varje kväll. Han var där, de var alltid han, jag är så glad att han var där!

När jag vaknade i hans rum dagen efter nyår 2015 så visste jag exakt hur jag ville att mitt liv skulle se ut, det var inget snack om saken. Snabbt började vi prata framtid, om vi kunde få barn ja då skulle vi ha minst 3, max 10! Han ville bo i hus, jag sa att vi kan börja med att bo i en lägenhet och sen hus med alla våra små yngel. Han sa att han älskade mig, jag skrattade och fnissade som en liten tolvårig tjej, sa att jag älskade honom också och pussade hans panna. Fyra månader in i vår förhållande plussade jag, nio månader senare kom Naomi, 7 månader efter de plussade jag, nio månader efter de kom Kiara. 

Nu är de 2018, jag ser en framtid där jag ler, en framtid där jag har all kärlek, en framtid med den jag älskar.


Tack Jasar, tack för att du är min


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

♥ mina dagar | kärlek | | Kommentera |
Upp